Hundöron
| Roberth - Kåserier |
Ja, jag erkänner - jag viker hundöron i böcker jag läser. Faktum är att jag brukar vika i överkant för att hålla koll på var jag är och i underkant där jag finner något intressant att gå tillbaka till senare. Vissa personer irriterar sig på hundöron. Senast denna morgon var det en kollega på jobbet som gnällde på hundöronen i boken jag läser just nu (Dan Brown's "The Lost SYMBOL"). Mitt svar är enkelt: sluta! Det är en nedärv så kallad mem som styr er. Den är förlegad och säger mer om personen som för den vidare än om varför den existerar.




